Ålems kyrka

 

Ålems kyrka fyllde 175 år 2007, men det är ingen gammal och trött kyrka utan en kyrka som förbereds för att möta framtidens utmaningar och gudstjänstliv. 

Det pågår ständigt arbete med att såväl bevara kyrkorummets historiska prägel som att anpassa detsamma för de aktiviteter som församlingen idag bedriver 

i kyrkan. Antalet hög- och veckomässor som firas i kyrkan är idag större än för tio, tjugo eller trettio år sedan. Samtidigt har församlingslivet förändrats i takt

med att samhället har förändrats vilket ställer andra krav på kyrkorummets funktionalitet, historia och ekonomi. Människor lever ett mer rörligt liv idag, där 

arbete och fritid, och ibland också gudstjänstlivet i större utsträckning bedrivs på annan ort än i hemförsamlingen. Dessa faktorer gör att Ålems kyrka vid vissa 

gudstjänster är välfylld medan andra gudstjänster endast besöks av ett fåtal. För närvarande arbetar församlingen med att inrätta ett mindre kapell i Sakristian 

vilket kan fungera som gudstjänstlokal vid t.ex. veckomässor. Arbetet i församlingen är därför en ständig process där kyrkans verksamhet planeras med såväl 

korta som långa perspektiv. Kyrkorummet anpassas därför till de olika behov som uppstår på lång och kort sikt. Det är ett arbete som kräver noggranna teo-

logiska, ekonomiska och historiska överväganden. Arbetet sker ofta i samarbete med Växjö Stift, antikvariska myndigheter och experter på olika områden. 

Det är viktigt att församlingens medlemmar har ansvarskänsla och intresse för kyrkan, både de fysiska byggnaderna och kyrkan som teologisk institution. Även 

om det är över 175 år sedan kyrkan invigdes så börjar den ”nya” kyrkans historia långt tidigare. Redan 1769 beklagade sig kyrkoherden Anders Svebilius inför 

sockenstämman över trängseln i kyrkan. Den gamla medeltida stenkyrka, som då utgjorde sockenkyrka i Ålem, rymde 444 personer vilket kan jämföras med 

den nya kyrkans ca 1000 personer. Den äldre kyrkan skall för tiden dessutom ha varit omodern och skröplig. Istället ville Svebilius se en utvidgning av kyrko-

rummet vilket skulle bekostas genom kollekt. Förslaget mottogs inte med någon större entusiasm av församlingen utan sköts istället på framtiden. 1781 begärdes 

häradssyn av kyrkan vilket ledde till att häradsrätten konstaterade ett stort renoveringsbehov. Församlingen blev genom detta tvungen att bygga om kyrkan vilket 

skulle visa sig bli svårt att få till stånd. Trots upprepade anbudsförfaranden så hade man år 1811 ännu inte lyckats lösa frågan om ombyggnad. Istället började 

tankar på en total nybyggnad att gro. Det finns ritningar av arkitekten P.W. Palmroth från 1807 och 1817 till en ny kyrka. Dock är det först när arkitekten S. 

Enander år 1827 lägger fram sina ritningar som beslut om nybyggnation fattas. Åren 1829-30 sattes planerna i verket och man började bygga den nya kyrkan 

strax öster om den äldre kyrkan, på den plats där den gamla klockstapeln hade stått. Det var den för tiden berömde kyrkobyggaren och byggherren Johan 

Holmberg från Linköping som fick ansvaret för byggnationen. Byggnaden stod klar under Karl XIV Johans 12:e regeringsår 1830, vilket en stentavla över kyrkans 

tornport vittnar om. En ny orgel, byggd av orgelbyggaren P.F. Strand installerades under åren 1841-42, 1861 fick predikstolen sin nuvarande plats och altardekor-

ationen sattes upp 1863. Den altartavla som kan beskådas i kyrkan, och föreställer Kristus på förklaringsberget, målades av bygdens egen son O. Pettersson år 

1873. Till den nya kyrkans hundraårsdag beslutades om renovering. 1926 gjorde arkitekten G. Pauli ritningar för detta och det verkställdes 1928. Kyrkan återin-

vigdes år 1929 och hade då fått en ansiktslyftning som passade tidens behov. Ålems kyrkobyggnad är en vital 175-åring som genom sin historia alltid funnits som 

en resurs för församlingen. Varje tid sätter sitt bomärke i kyrkan och de olika tidsepokernas stilar och uttryck kan läsas av i kyrkorummet. Det är summan av alla 

dessa tidtypiska avtryck som gör Ålems kyrka. Även vi och vår tid bidrar till skapa kyrkan i Ålem och när vi gör det sker det med ansvar, intresse och varsamhet 

men också med framtidstro och det moderna samhällets krav för ögonen. Källa: Christer Foghagen

 

 

ORGELN

 

Läktarorgeln

Sinfinia nr 11 g-moll

Johann Sebastian Bach 1685-1750

 

Kororgeln

Sinfonia nr 13 a-moll

Johann Sebastian Bach 1685-1750

Robert Öhman, orgel

Inspelning: A Söderlund, 20 maj 2009

LÄKTARORGELN

Manual I Manual II Pedal
Borduna 16´ * Dubbelflöjt 8´ Subbas 16´ *
Principal 8´ * Traversflöjt 8´ Violon 16´ *
Vox Retusa 8´ * Salicional-Piffaro 8´ Violocelle 8´ *
Viola di Gamba 8´ Principal 4´ Dubbel Gedackt 8´ *
Rörflöjt 8´ * Spetsflöjt 4´ Octava 4´ *
Octava 4´ * Waldflöjt 2´ Basun 16´ 
Hålflöjt 4´ *    
Quinta 3´ *    
Octava 2´ *    
Cornett III    
Trumpet 8´    
Trumpet 4´ bas    
Vox Humana 8´ diskant    

* Stämma från 1842

 

 

Åter hemsidan