Gagnefs kyrka

Gagnefs kyrka är Gagnefs församlings församlingskyrka. Den första kyrkan i Gagnef byggdes på nuvarande 

kyrkplatsen under 1200-talet. Kyrkan utvidgades vid ett flertal tillfällen under 1400-, 1500- och 1600-talen. 

Sitt nuvarande utseende har kyrkan haft sedan 1772.

Altarskåpet är en senmedeltida klenod, som troligen är av svenskt ursprung från 1400-talets slut. Med sina två dörrar bildar skåpet en triptyk. .Skåpet indelat i fem delar, tryck för delförstoring.

Altarskåpet berättar

Låt oss lyssna till vad altarskåpet har att berätta. Centralt i skåpet är den under senmedeltiden i avbildningar populära nådastolen placerad. Nåda­stolen i Jerusalems tempel var platsen för Guds uppenbarelse. 

"Där skall jag uppenbara mig för dig; från nådastolen" (2 Mos 25:22). I Rom 3:25 används i grundtexten "nådastolen" som en bild för Kristus. Altarskåpet i Gagnef visar hur Gud uppenbarar sig med hjälp av nåda-

stolen. Här skild­ras den Heliga Treenigheten i känt symbolspråk sittande på den grön­målade nådastolen. Gud Fader håller Sonens mjukt böjda kropp. Kristi fem sår liksom törnekronan framträder tydligt. Den helige Ande i form av en duva med utbredda vingar sitter på Kristi vänstra axel. Den grönmålade nådastolen har rikt arbetade flanker och förgyllda listverk. Nådastolen är omgiven av änglar med de pinoredskap, som hör korsfästelsen till. Kompositionen har på vardera sidan fyra större skulpturer i nischer. I skåpdörrarna möter ytterligare åtta större skulpturer. Överst till vänster om nådastolen möter vi evangelisten Johannes. Han 

gör korstecknet med två fingrar över giftbägaren (då "flydde giftet i en orms gestalt"). Under honom står Johannes Döparen. Han är avbildad med en bok och pekande på ett lamm ("där är Guds Lamm som tar bort världens synd"). Överst till höger om nådastolen står en för oss okänd man. Hans igen­ känningstecken, attribut, har försvunnit. Bokpåsen antyder dock att han troligen är en av apostlarna. Kvinnan under honom 

iklädd ett vitt dok är Maria Magdalena. Hennes attribut är smörjelsekärlet till minne av hur hon smorde Jesus med nardusoljan (Joh 12:3). Överst till vänster i den vänstra flygeln står aposteln Petrus med en upp-

slagen bok samt två nycklar. Nycklarna är hans främsta attribut i an­knytning till Jesu ord: "Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket" (Matt 16:19). De två nycklarna symboliserar syndaförlåtelsen och bannlysning-

en. Petrus vänder sig mot aposteln Paulus. Dennes högra knutna hand har hållit ett nu förlorat attribut. Att döma av handens hållning kan det ha varit ett svärd med nedåt-riktad spets, vilket är Paulus välkända att-

ribut. Under Petrus möter Jakob den äldre med pilgrimshatt och tillhörande mussla. Han verkade efter Jesu himmelsfärd i Jerusalem, Samarien och senare enligt traditionen i Spanien. Han fick sin grav i Santiago di Compostella, en under medeltiden välkänd pilgrimsort, dit bland andra den heliga Birgitta vallfärdade. Bredvid honom står troligen Andreas, som var bror till Petrus. Hans välkända attribut är Andreaskorset som påmin­ner om bokstaven X. Från 1200-talet kan han också avbildas som här med ett latinskt kors. Korset rekonstruerades vid restaureringen 1892. Överst till vänster i den högra flygeln står troligen ärke diakonen i 

Rom S Laurentius, han som delat ut kyrkans skatter bland de fattiga, för att de inte skulle falla i kejsarens händer. Hans attribut halstret är borta. Laurentius halstrades till döds. På hans högra sida möter vi ärkemar-

tyren S Stefanus, den förnämste av de sju diakonerna. I manteln bär han stenarna, som syf­tar på hans martyrdöd (Apg 7:59). I den nedre avdelningen möter till vänster ett krönt, kvinnligt helgon. Hennes attribut 

är borta. Men eftersom hon bär krona bör hon vara en av de fyra huvudjungfrurna Katarina av Alexandria, Barbara, Margareta el­ler Dorotea. Endast Barbara och Margareta brukar också som här bära en fackla. 

Längst ner till höger står en okänd biskop med kräkla och ett kors i handen.

På skåpdörrarnas baksida -synlig i gången tid under fastetiden, när skåpet var stängt -är målningarna illa medfarna. Kanske syns där kejsar Konstantin eller är det Norges skyddshelgon Olof? Åtta gånger är Olof representerad i Dalarnas kyrkor. I Gagnef, där man in på 1600-talet också ägde en träfigur "S Olofs beläte i sacristian", hade pilgrimerna en kär viloplats på vandringen upp mot Siljan och vidare mot Nidaros.

Källa: Ur kyrkobeskrivningen "Gagnefs kyrka"

 

Kyrka.jpg (105455 byte)

Kyrka2.jpg (72964 byte)

Interior.jpg (132087 byte)

Predikstol.jpg (103833 byte)  Dopfunt.jpg (80083 byte)

Fonster.jpg (120310 byte)  Fonster2.jpg (119501 byte)

 

ORGELN

 

ORGELN

Byggd av Åkerman & Lund 1947 med 39 stämmor fördelade på tre manualer och pedal. 

Pipmaterialet från föregående Åkerman-orgel, byggd 1885, användes helt och hållet 1947, 

men eftersom denna orgel endast hade 14 enkelstämmor, måste åtskilligt nytt material komma till.

För dispositionen svarade bygdens son, professor Oskar Lindberg.

 

DISPOSITION

Man I Man II (Svällverk) Man III (Svällverk) Pedal
Principal 16' Flûte harmonique 8' (g) Gedackt 16' (g) Kontrabas 16'
Principal 8' (g) Gedackt 8' Principal 8' Subbas 16' (g)
Gamba 8' (g) Principal 4' Rörflöjt 8' (g) Gedacktbas 16' *
Flöjt 8' (g) Flöjt 4' Salicional 8' (g) Oktavbas 8'
Oktava 4' (g) Blockflöjt 2' Voix céleste 8' Borduna 8' ***
Hålflöjt 4' Larigot 1 1/3' Principal 4' Oktav 4'
Kvint 2 2/3' (g) Mixtur 4-5 ch Gemshorn 4' Bachflöjt 2 (g)
Oktava 2' (g) Dulcian 8' Gemskvint 2 2/3' Basun 16' (g)
Cornett 3-4 ch Tremulant Waldflöjt 2' Trumpet 4' (se Man II)
Mixtur 4-7 ch   Scharf 4-6 ch  
Trumpet 8'   Oboe 8' **  
    Tremulant  

* transm fr Gedackt 16' i Man III

** omintonerad och tillhör fr 1962 ped under namn av Trumpet 4' (på förslag an Henning Elovson)

*** Transm fr Rörflöjt i  man III

Äldre stämmor markerade med g

Sedvanliga koppel. Tre fria kombinationer

Pneumatisk: Rooseveltlådor.

 

 

Åter hemsidan