Tyska kyrkan (S:ta Gertrud)

Klicka i bilderna för högre upplösning

 

ORGLAR

 

 

ORGEL

Byggd 2004 av Grönlunds Orgelbyggeri AB, Gammelstad

DISPOSITION

Öververk C,D,E-c³ Manual C,D,E-c³ Ryggpositiv C,D,E-c³ Pedal
Gedackt 8’ Kvintadena 16' Rörfleut 8' Subbas 16'
Rörfleut 4’ Principal 8' Principal 4' Borduna 16'
Oktava 2’ Flachfleut 8' Fleut 4' Gedackt 8'
Kvinta 1’ Gedackt 8' Oktava 2' Oktava 4'
Cymbal II Oktava 4' Kvinta 3' Dulcian 8'
Vox humana Spetsfleut 4' Sesquialtera II Trumpet 8'
Oktava 2' Scharf III Trumpet 4'
Kvinta 3' Fagott 16'
Mixtur III Regal 8'
Trumpet 16' Jungf Regal 8'
Trumpet 8' Tremulant

 

I Övertorneå kyrka finns en nationalskatt - en kyrkorgel. Orgelns historik är fascinerande.

När S:ta Gertruds kapell i Stockholm år 1607 byggdes om till den sk Tyska Kyrkan påbörjades 

även ett orgelbygge. Byggare var Paulus Müller från Spandau. Orgeln fick ursprungligen 21 stämmor 

som fördelade sig på huvudverk, bröstverk och pedal. År 1622 byggdes orgeln ut och ett ryggpositiv 

ersatte bröstverket. Tre år senare försågs orgeln med ytterligare åtta stämmor. Under Andreas Dübens 

tid som organist i kyrkan genomgick orgeln flera om- och tillbyggnader. År 1651 bestod orgeln av 

35 stämmor fördelade på huvudverk, öververk, ryggpositiv och pedal. Orgeln var utan jämförelse 

denna tids finaste orgelverk i Sverige.

Övertorneå församlings komminister Nils Wiklund var i Stockholm år 1779. Han var suspenderad 

från sin tjänst och ville utverka nåd hos Konungen. Wiklund lyckades få upprättelse och hittade 

dessutom en orgel till salu. Orgeln köptes av Övertorneå församling för 250 riksdaler banco och 

fraktades med båt och släde till sin nya miljö i Tornedalen, 100 mil norr om Stockholm.

Huvudparten av orgeln finns i dag i Övertorneå 1600-talskyrka och ryggpositivet finns i grann-

församlingen Hietanemis kyrka. Båda kyrkorna är träkyrkor från samma tid och är till utseendet 

mycket lika. Orgeln är idag en av Sveriges främsta nationalskatter. Troligen är detta ett av världens 

bäst dokumenterade orgelinstrument. Instrumentet har haft en avgörande betydelse för utvecklingen 

av den svenska musikhistorien och utgör en av landets märkligaste och mäktigaste kulturella tillgångar.

"Övertorneåprojektet - The Övertorneå Project" kom att omfatta flera delar. I Norrfjärdens kyrka 

utanför Piteå byggdes en replika av Övertorneå-orgeln. En noggrann dokumentation har genomförts

och utifrån denna har orgeln, så som den tedde sig på 1680-talet, rekonstruerats. En varsam resta-

urering av Övertorneå-orgeln blev klar under våren 1999. Ekonomiska medel till restaureringen 

anslogs bland annat från EU:s strukturfonder. Vid återinvigningen av Övertorneå-orgeln den 10-11 

april 1999 menade projektledaren Hans-Ola Ericsson "att nu är orgeln i Övertorneå kyrka och 

regalskeppet Wasa jämbördiga svenska nationalskatter".

Källa: text från orgelfoldern i kyrkan

 

JUNO-ORGELN

 

Under det stora tornet i den tyska kyrkan i oktober 1878 blev tornet, klockorna, 

orgeln och galleriet helt förstörda. En ny orgel beställdes av orgelbyggaren 

Åkerman & Lund som slutfördes 1887, och som nu är på plats igen i kyrkan..

 

DISPOSITION:

MANUAL I, HAUPTWERK MANUAL II, SCHWELLWERK PEDAL
Borduna 16' (1) Gedackt 16' Principal 16'
Principal 8' Basetthorn 8' Subbas 16'
Gamba 8' Violin 8' (2) Quinta 12' (1)
Flute harcaonique 8' (1) Salicional 8' Violoncelle 8' (2)
Dolce 8' (2) Rörfleut 8' Borduna 8'
Fleute double 8' Angelica 8' (3) Octava 4'  (*)
Flute octaviante  4' Fugara 8' Basun 16' (*)
Octava 4' Echofleut 4' Trumpet 8' (*)
Octava 2' Waldfleut 2'  
Cornette 4chörig (1) Euphone 8' (1)  
Trumpet 16' Tuba 8' (1)  
Trumpet 8' (1)    

 

56 Töne im Manual C-g'"
30 Töae im Pedal C-f
II/I, II4'/I, ManII16'
Tuba 8' an/ab
I/P, II/P, 114'/P
(*) Pedalregister an/ab
Barkerhebel fur Manual I
Tiemulant (Olof Rydén, 1959)
(l) rekonstruiert, (2) umgearbeitet/abgeschnitten, (3) ersetzt diirch Flöte anderer Bauweise
Restaurierung der Windanlage, Mechanik und Spieltisch durch Bergenblad&Jonsson (Nye).
Pfeifenwerk und Intonation durch Åketman&Lund (Knivsta), Hans-Petter Schrödei und
Helmuth Gripentrog.
Restaurierung der Passade duich Jonny Hammar und Hans-Peter Hedlund (Stockholm).
Orgelsachverständiger Anders Johnsson (Malmö), denkmalspflegerische Kontrolle durch Axel
Unnerbäck (Stockholm).

 

Åter hemsidan