Kiruna kyrka

 

Innan Kiruna kyrkas färdigställande hade det tidigare i Kiruna tätort endast funnits provisoriska 

kyrkobyggnader. Den traditionella församlingskyrkan låg i Jukkasjärvi, 19 km bort. Den första 

kyrkan i Kiruna samhälle, vanha kirkko – den gamla kyrkan, var en enkel träbarack som 

Statens Järnvägar hade byggt 1899. Den nyttjades från år 1900 såsom skolbyggnad under var-

dagarna och gudstjänstlokal om söndagarna av Svenska kyrkan och andra samfund. Där-

utöver fick den fungera som matsal. Sedan 1902 användes en lokal i den nybyggda Bolagsskolan 

efter att en kyrkoherde gjort en förfrågan till gruvbolaget LKAB att lösa bristen på gudstjänstlokaler. 

Pastor Andreas Juliebö klagade dock över att lokalen var så dåligt placerad i stadsplanen, vilket 

gjorde att folk inte orkade ta sig till kyrkan. Från och med 1906 fram till Kiruna kyrkas invigning 

användes istället metodistkyrkans lokaler. År 1901 hade Hjalmar Lundbohm, LKAB:s disponent, 

börjat planera byggandet av en ordentlig kyrkobyggnad i Kiruna. Arkitekten Gustaf Wickman, som 

kommit till Kiruna 1899, fick uppdraget att rita kyrkan. Hjalmar Lundbohm lär ha sagt till honom att 

”du skall rita en kyrka som är som en lappkåta”. Förutom själva kyrkan gjorde Wickman även 

ritningar till klockstapeln, gravkapellet och en kyrkoherdebostad. De äldsta ritningarna är från 1903 

och redan då hade kyrkan i stort den utformning som den slutligen fick. Till en början planerades 

det att kyrkan och klockstapeln skulle byggas i en park ovanför järnvägsstationen, i den nuvarande 

Järnvägsparken, men allt eftersom åren gick blev planen allt mer inaktuell. Istället placerades kyrkan 

på Bolagsområdet, ungefär 400 meter sydost om den första platsen. Orsakerna till denna ändring 

var bland annat att staden inte utvecklades kring järnvägsstationen utan förlades mot söder och öster.

 Dessutom styrdes inte Bolagsområdet av några officiella stadgar och förordningar om utformning av 

byggnader. Bara kyrkans spåntak skulle ha stridit mot paragraf 15 i den lokala byggnadsstadgan. Utöver 

detta kunde man från kyrkans högt belägna plats se ut över samhället och fjällvärlden runtomkring. 

Uppförandet av Kiruna kyrka drog ut på tiden och tog sammanlagt tre år; byggmästare var Edfastsson 

Nygren. Klockstapeln hade färdigställts redan 1907. Byggandet av kyrkan började 1909, avstannade 

samma år på grund av storstrejk inom byggföretaget. Först i april 1910 fortsatte byggandet. Virket till 

kyrkan fraktades till Kiruna från bland annat Ryssland. Det blev problem med färgsättningen av kyrkan. 

Klockstapeln hade redan några år tidigare målats röd i väntan på det slutliga beslutet. Hjalmar Lundbohm 

hade tillsammans med skulptören Christian Eriksson testat vitt och olika kulörer mellan gult och rött på 

kyrkans bottenpartier men ingen färg verkade passa. Orangetonerna ansåg Hjalmar Lundbohm ge intryck

av vanligt, gulbrunt fernissat trävirke som användes av fattiga och av frikyrkorna i stan – Kiruna kyrka 

skulle ha en mer förnäm färg. Bestämmandet uppsköts flera gånger; Gustaf Wickman ville bestämt 

rödmåla kyrkan i samma färg som klockstapeln medan Christian Eriksson hellre såg att den tjärades. 

Hjalmar Lundbohm stod neutralt i frågan. Till slut beslutades dock att kyrkan skulle målas faluröd, 

en färg som vid 1900-talets början ansågs bära på det svenska traditionsarvet. I januari 1913 överlämnades 

kyrkan och stapeln till församlingen i detta nybyggarsamhälle, som sedermera fått stadsprivilegier (1947). 

Kiruna kyrka utsågs av Arkitektriksdagen 2001 till ”Alla tiders bästa byggnad, byggd före 1950” i 

Sverige. Inom 30 år måste Kiruna kyrka antagligen flyttas då gruvsprickorna från malmbrytningen i 

Kiirunavaara når kyrkan. Källa: Wikepedia

 

 

ORGEL

Bruno Wallenström vid orgeln

Organist i Kiruna kyrka mellan 1984-99

ORGELN

Kirunas kyrkas läktarorgel är byggd 1957 av Orgelbauwerkstatt Rudolf von Becherath, Hamburg.

Reparerad och ombyggd 1978 av Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad.

Renoverad och restaurerad 2006-07 av Gerhard Grenzing, Barcelona.

Intonation: Christoph Linde, Daniel Grenzing

DISPOSITION:

Brustwerk - man IV * Oberwerk - man III** Hauptwerk - man II Rückpolitiv - man I Pedal
Holzgedackt 8' Gemshorn 8' Quintadena 16' Rohrflöte 8' Prinzipal 16' (nya f.p)
Rohrflöte 4' Ital. principal 4' Prinzipal 8' (fasad) Prinzipal 4 (fasad) Subbass 16'
Prinzipal 2' Zimbel Spielflöte 8' Blockflöte 4' Oktave 8'
Schwiegel 1' Waldflöte 2' Oktave 4' Scharf IV Pommer 8'
Scharf III Terz 1 3/5' Oberwerk/Hauptwerk Gemshorn 2' Metallflöte 4'
Krumhorn 8' Sifflöte 1' Nachthorn 4'

Rückpositiv/Hauptwerk

Rückpolitiv/Pedal
Tremulant (ej original) Nasat 2 2/3' Quinte 2 2/3' Spitzquint 1 1/3' Nachthorn 2'
  Dulzian 16' Oktave 2' Sesquialter II Mixtur VI
  Tremulant (ej original) Mixtur V Bärpfeife 8' Posaune 16'
    Trompete 8' Tremulant Trompete 8'
        Schalmei 4'
        Oberwerk/Pedal

* Handmanövrerade svälluckor

** Svällarluckorna vilka installerades  1978 är numera borttagna.

Slejflådor

Mekanisk speltraktur

Elektrisk registratur

Liksvävande temperering

Fria kombinationer

(8 serier om 999 i varje)

 

                                                                        

 

 

Åter hemsidan