Siljansnäs kyrka

Siljansnäs kyrka började byggas år 1867 och efter åtta år, alltså 1875, stod kyrkan färdig. Den 2 maj 1875 invigdes 

kyrkan av kontraktsprosten D E Boethius i Ål. Den första biskopsvisitationen hölls av biskop Gottfrid Billing år 1898.

Kyrkan byggdes med ett treskeppigt långhus med vitrappade gråstensmurar, tjärat spåntak och sakristian bakom altaret.

Den enkla altartavlan "Kristus i örtagården" är målad av en okänd konstnär. Ovanför dopfunten hänger den mosaik, som 

skänkts till kyrkan av konstnär Akke Hugh Malmeström. Dopskålen i silver är skänkt av byggmästare Erik Nises och 

hans maka Astrid. Oljemålningen "Julotta i Siljansnäs" målad av Helmer MasOlle har skänkts till kyrkan av hans maka 

Aina Stenberg-MasOlle och döttrarna Karin Jansson och Britta Yngström.

År 1874 gjöts de båda kyrkklockorna hos N P Linderberg i Sundsvall. Storklockan har tonen F och lillklockan C. Klockornas 

vikt i nuvarande viktmått: storklockan 1460 kg och lillklockan 656 kr.

Tornuret tillverkades av Pellas Erik Persson och Söner i Mora 1875.

Som nytestamentlig symbol är påskljuset placerat på korets norra sida där det tänds vid evangelieläsningen i midnatts-

mässan eller på påskmorgonen. Dess budskap är enkelt och klart: Herren är uppstånden och ljuset har segrat över mörkret. 

Den levande lågan är den levande Herrens segertecken. Sedan brinner påskljuset på sin plats fram till evangelieläsningen 

på Kristi himmelsfärds dag. Att ett moln tog bort honom ur lärjungarnas åsyn illustreras då av att ljuset släcks. Men Herren 

är fortfarande uppstånden och osynligt närvarande. Därför tänds påskljuset på nytt, sedan det flyttats till dopfunten som 

ett tecken på att dopet är ett dop inte bara till Kristi död utan också till hans uppståndelse Altarljusens symbolspråk har 

sitt ursprung i påskljusets. Att altarljusen växlar i antal är ett uttryck för att vissa helgdagar är ljusare och större än andra. 

De stora högtiderna vid jul, påsk och pingst firas med full ljusstyrka, medan andra högtidsdagar såsom Alla Helgons dag, 

anges med fyra ljus och den långa raden av söndagar under faste- och trefaldighetstiderna med endast två.

Ett liknande symbolspråk har de ljusbärare som blir allt vanligare vid kyrkornas ingångar eller framme vid koret. De har ett 

kraftigt ljus som är centralt placerat. Det är Kristusljuset som talar om Herrens närvaro i tillvarons mitt, och på det ljuset tänds 

de mindre böneljusen. Det ljus vi har kommer inte från oss själva. Därför tänder vi våra egna ljus på Kristusljuset och inte 

med egen tändsticka.

Altarblommorna i sina vaser är avskurna från sina rötter och dömda att vissna. På det sättet är de med sin skönhet en 

förkunnelse om förgängligheten, men också om att ett offer är något som man ger ifrån sig utan en tanke på att ta det tillbaka. 

Altarblommorna är offrade. Därför får de stå på altaret som är offrets plats.

Källa: http://www.leksandspastorat.com/

 

ORGELN

 

 

 

    Fasad_Siljansnas.jpg (158339 byte)  Kororgel_Siljansnas.jpg (138945 byte)

 

 

 

ORGELN

Byggd 1961 av Olof Hammarberg.

Föregående orgel byggd av Åkerman & Lund 1883

Flera förändringar i denna företogs. Orgeln hade

12 stämmor, 1 man och pedal.

 

DISPOSITION:  

HUVUDVERK BRÖSTVERK PEDAL
Principal 8' Gedackt 8' Subbas 16' (g)
Rörflöjt 8' (g) Rörflöjt 4' Borduna 8' (g)
Oktava 4' (g) Principal 2' Oktava 4' (g)
Flöjt 4' (g) Gemshorn 2' Nachthorn 2' (g)
Kvinta 2 2/3' (g) Nasat 1 1/3' Alikvot 2 ch
Oktava 2' (g) Scharf 2 ch Mixtur 3 ch
Ters 1 3/5' Regal 8' Basun 16' (g)
Mixtur 4 ch Tremulant Skalmeja 4'
Dulcian 16'    
Trumpet 8'    

Äldre stämmor markerade med (g)

Sedvanliga koppel

Mekanisk

Gamla fasaden bibehållen

Kororgeln byggd av Robert Gustafsson, Härnösand

 

 

 

Åter hemsidan