Slaka kyrka

kyrka.jpg (87665 byte)

Platsen vid och omkring Slaka kyrka har sedan urminnes tider varit samlingsplats för människor. 

Här hölls redan under förkristen tid häradets ting och rättarställe. Den tidiga offerplatsen för Nerthus, 

Mjärdevi, ligger där vägen från Linköping delas till Kalmar och inre delarna av Östergötland. Den 

äldsta kyrkan i Slaka uppfördes troligen under 1000-talet. Från den tiden har vi flera kristna runstenar, 

varav två finns kvar på kykogården. I slutet av 1100-talet uppfördes den första stenkyrkan, kvar 

från den kyrkan är nedre delen av tornet, delar av södra väggen samt ytterdörren som nu sitter mot 

sakristian. Den medeltida kyrkan har byggts om flera gånger, 1476 då kyrkan välvdes samt på 

1680-talet, då mycket av den medeltida interiören försvann. 1781 ersattes den medeltida kyrkan. 

Kyrkan invigdes 1783 i närvaro av prinsessan Sophia Albertina och därför kom kyrkan efter tidens 

tradition att kallas Sophia Albertina. Tillsammans med Skeda församling bildar Slaka församling 

ett pastorat. Källa: Svenska kyrkan

ORGELN

 

Mark Falsjö vid Pehr Schiörlin-orgeln under orgeldagarna 2006

Efter den nu genomförda restaureringen är dispositionen identisk

med den ursprungliga orgeln av Pehr Schiörlin från 1783, men utökad  

med ett separat, utanför orgelhuset, placerat pedalverk.


DISPOSITION

Manual

Principal 8 fot                                Bas/Discant. h/c'

Gedacht 8 fot                                Bas/Discant, h/cl, trä

Qvintadena 8 fot

Gemshorn 4 fot

Flachnette 4 fot

Octava 4 fot

Qvinta 3 fot

Octava 2 fot

Wahlfleut 2 fot                             2004

Scharf 3 Chor                             2004, två register,

           l' resp. 2/3' + 4/5', oktavrep. på c1 och c2

Trumpet 8 fot                              Bas/Discant

Trumpet 4 fot                              Bas, C-h

Vox humana 8 fot                        Discant, cl-f3

 

Biregister

Pedal sperventil                        Av Borduna 16' från 1858:

                                                   Subbas 16' + Gedacht 8'

Sperventil

Calcant

Dragkoppel

 

Stämmor                                    tio hela och två halva stämmor + 4 s.k. biregister + pedalverk

Pipor                                          manualen 760 st. (inkl. fyra blinda i fasaden) och

                                                   pedalen 30 st., dvs. totalt 785 stycken pipor

Omfång                                      manual c-f och pedal C-g

Bälgverk                                   två kilbälgar

Vädertryck                               I samband med restaureringen kunde vädertrycket

                                                  fastställas till 73 mmVp.

Tonhöjd                                   "Uti chor-ton är werket satt och stämt", meddelar

          Micklin 1783. Sedan pipverket resataurerats befanns 

          tonhöjden för a I vara ca 464 Hz vid ca 20°C, vilket är 

          ungefär en halv ton högre än nuvarande normaltonhöjd 

          a l 440 Hz.

Temperering  Enligt Miklin 1783 var temperaturen, dvs. stämningen 

          "af den olika swäfwande". I sin bok "För begynnare i 

          tonkonsten" (tryckt i Linköping 1802 och 1819) 

          beskriver J. Miklins son och efterträdare, 

          domkyrkoorganisten Johan Adolf Micklin (1761-­

          1802) "Den Temperatur, Orgelbyggaren Herr P. 

          Schörlin nyttjar till Orgelverk". Denna är identisk med 

          den som Johan Georg Neidhardt (c. 1680-1739) 

          rekommenderar för "e in Dorf' 1724 och för "kleine 

          Stadt" 1732. Den är en s.k. sluten temperatur som dels 

          möjliggör spel i alla tonarter och dels skänker dessa en

          individuell klangfärg.

 

Åter hemsidan