Stora Tuna kyrka

Tryck i bilden för större upplösning

Stora Tuna kyrka är ett av Dalarnas yppersta byggnadsverk, en av landets största landsortskyrkor, ämnad att bli 

domkyrka i "Dalarnas och Bergslagen ovan Långheden"-stift då den uppfördes år 1469. Kyrkan är uppförd i 

gråsten och delar av tegel. Den är vitrappad och försedd med skiffertak. Tornet som är 86 meter högt är täckt med 

kopparplåt. Stora Tuna kyrka är ett av Dalarnas yppersta byggnadsverk, en av landets största landsortskyrkor, 

ämnad att bli domkyrka i "Dalarnas och Bergslagen ovan Långheden"-stift (en funktion den även hade under andra

 halvan av 1500-talet). Den byggdes över grunden av en äldre på 1200-talet uppförd gråstenskyrka som i sin tur var 

utbyggd helgedom vars mark varit helig ända sedan hednatiden, då tillägnad asaguden Frej men även mötesplatsen för 

"Tuna ting". Sedan dess har kyrkan genomgått en del restaureringar. Redan i början av 1900-talet avlägsnades de över 

sidoläktarna och 1968 byggdes läktaren om, sidoskeppsläktarna och västläktaren revs, kvar blev mittpartiet som 

uppbär den stora orgeln och ett mycket ljusare kyrkorum skapades. Under denna läktare upprättades nya utrymmen. 

Sakristian "rensades" och inreddes på ett enkelt och enligt tidens krav funktionellt sätt. Mycket av inredningen i 

kyrkan målades brunröd. 1994-95 fick så kyrkan en yttre upprustning med puts och plåtarbeten. Så år 2000 skedde 

en ombyggnad av utrymmena under och vid sidan av orgelläktaren. Detta innebar att bänkarna i kyrkans sydvästra 

och nordvästradel samt två främre bänkar togs bort. Fönstren målades in- och utvändigt, dopfunten flyttas till andra 

sidan av altaret, närmare kororgeln.  Dagen utseende fick kyrkan redan år 1469. Kyrkan är uppförd i gråsten och 

delar av tegel. Från början oputsad, numera vitrappad och försedd med skiffertak. Det första tornet byggdes på mitten 

av 1500-talet men eldhärjades redan år 1590. Ett nytt restes år 1610 på resterna av murarna, denna spira sträckte 

sig 76 m hög (ett gesällprov av de båda holländarna Hubert och Gerhard de Beche, som sedermera även fick uppföra

 tornspiror för både Uppsala domkyrka och Tyska kyrkan i Stockholm). Tyvärr antändes spiran av blixten både år 

1664 och 1807 då även klockorna gick till spillo efter att ha störtat ner från de brinnand bjälk.lagren. Sin nuvarande 

spira från 1914-17, formgavs av arkitekt Axel Lindegren efter en gammal förebild. Tornet, 86 m högt och hela 56 m över 

murkrönet, är täckt med kopparplåt. Den 13 m höga takryttaren i öster tillkom även då. Källa: Svenska kyrkan

 

ORGELN

 

Ulf Norberg provspelar den fina orgeln i Stora Tuna kyrka

 

  Andante ur Tagebuch Op.82

Max Reger (1873-1916)

Inspelad vid en livekonsert den 

7 oktober 2007 i Stora Tuna kyrka

 

Principal 16' i fasaden

 

 

ORGELN

Stora Tuna kyrkas orgel är byggd av A. Magnussons Orgelbyggeri AB.

Göteborg,/Mölnlycke. under ledning av orgelbyggmästare Stig Magnusson

och med Herwin Troje som intonatör.  Dispositionen har utarbetats av

Gotthard Arnér i samråd ned musikdirektör Bengt Granstam. 

Arkitekt har varit Kurt von Schmalensee.

Den nya orgelfasaden är helt ljudande såväl i huvudorgel som ryggpositiv

och pedalverk.  Därjämte har huvudverkets trumpetstämma anbragts på

gammalt spanskt vis med tuberna, riktade vågrätt ut mot kyrkorummet. 

Ryggpositivets krumhorn är värt ett speciellt omnämnande.  Det är en

kopia av den store franske orpelbyggarklassikern Cliecluots rörverk med

samma namn.  Ytterligare en klanglig detalj är utmärkande för denna orgel. 

Det är den s.k. cymbelstjärnan. ett orgelregister med gamla anor bestående

av ett antal spelande klockor, på vilkas drivande axel sitter en stjärna.

som syns i fasaden.

DISPOSITION:                                                                      

  Huvudverk  Ryggpositiv  Svällverk Pedal  
Pommer 16’  Gedackt 8’  Flöjtprincipal 8’  Principal 16’ fasad
Principal 8’ fasad  Kvintadena 8’ Gedackt 8’  Subbas 16’
Rörflöjt 8’ Principal 4’ fasad Spetsgamba 8’  Kvinta,  10 2/3
Oktava 4’  Koppelflöit 4’  Voix céleste  8’ Oktava 8’
Blockflöjt   4’ Waldflöit 2’  Oktava 4’ Gedackt 8’
Oktava 2’ Nasat 1 1/3   Rörflöjt 4’  Oktava 4’
Mixtur 6-8 ch. Sesauialtera 2 ch.   Nasat 2 2/3  Nachthorn 2’
Cornett 3 ch. Scharf 4-5 ch Piccolo 2’ Rauschkvint 3 ch.
Trumpet 8’ spansk Dulcian 16’ Sifflöjt 1’  Basun 16’
Cymbelstjärna  Krumhorn 8.  Mixtur 5 ch.  Trumpet 8’
  Tremulant  Terscymbel 3 ch.  Skalmeja 4’
    Fagott 16’  
    Oboe 8’  
    Tremulant  

Koppel: RP/HV  SV/HV      HV/P RP/P SV/P     

      3 fria kombinationer           

      Helmekanisk traktur och registratur                                        

Orgelns klangliga disposition är ägnad att tjäna olika stilarter. olika tiders musik. 

Klassisk orgelkonst av såväl fransk som italiensklhärkormt.  J.S.Bach., romantisk

musik och nutida visar sig kunna realiseras på ett konstnärligt svnnerligen tillfreds-

ställande sätt.  Orgelns olika verk bildar slutna enheter samtidigt som de i sig äger

en mångfald möjligheter till klangkombinationer av olika slag.

Åter hemsidan