Storkyrkan

Storkyrkan, eller Sankt Nicolai kyrka, är domkyrka i Stockholms stift och tillhör Stockholms dom- kyrkoförsamling. Kyrkan ligger mellan slottet och Börshuset i Gamla stan, på den gamla stadsholmens högsta platå. Den är Stockholms äldsta församlingskyrka och kan räkna sin historia till Birger Jarls tid. På planen söder om kyrkan, mot Börshuset, byggdes 1767 begravningskapell och vagnbod, arkitekt Erik Palmstedt. Storkyrkan är en femskeppig hallkyrka uppförd av tegel, något oregelbunden rektangulär plan med fullbrett rakslutet kor. Västtornet flankeras av två utbyggnader, ett trapphus är tillfogat till det södra. Fasadernas barockutformning bryter mot interiörens gotiska formspråk. Strävpelarna har utformats som lisener med bandrustik, horisontallinjen förstärks genom den kraftiga taklisten och tornet livas upp av hörn- kedjor, frontoner och en utsirad lanternin. Storkyrkan har byggts om och utvidgats åtskilliga gånger. Rester av den första 1200-talskyrkan finns i tornets norra mur. Brandspår tyder på att denna kyrka eldhärjats, en treskeppig kyrka invigdes 1306. Rester av denna finns i de nuvarande fyra västligaste travéerna. Omkring 1340 uppfördes, genom om- och tillbyggnad, ett kvadratiskt kapell på kyrkans södra sida. Det täcktes av fyra kryssvalv kring en mittpelare och var tillägnat Jungfru Maria (Vårfrukapellet). Senare under 1300-talet tillfogades två helgonkapell på nordsidan, vid andra och tredje travéen västerifrån, snart därefter ännu ett väster om dessa. Den stora utbyggnaden skedde i början av 1400-talet. Kyrkan utvidgades med fem tra- véer österut, den östligaste, koret, med polygonal avslutning, samt åtta sidokapell, fyra i norr och fyra i  söder. Sannolikt byggdes även under denna period en förhall väster om Vårfrukoret. Omkring 1420 om- och påbyggdes västtornet, och därefter uppfördes det södra tornkapellet, dessutom tillkom ett kapell i långhusets sydvästra hörn. Under slutet av 1400-talet, Sten Sture den äldres tid, var nästa större omges- taltning. Sidokapellens mellanväggar slogs ut, några undantogs, kyrkan höjdes, den fick större fönster och sin femskeppiga hallkyrkoform som den sedan dess bevarat. Tornet höjdes, och på dess norra sida tillkom en kapellanläggning liknande den som tidigare uppförts i söder.Vid denna tid tillkom Bernt Notkes Sankt Görans-monument. Kristian II kröntes i Storkyrkan, och under hans regeringstid, närmare år 1521, för- stärktes pelarna i den sydöstra delen och vinden inreddes för försvarsändamål. Gustav Vasa lät riva det polygonala koret, av försvarstekniska skäl. Han lät även avlägsna Vårfrukorets mellanväggar. Predikstolen och två kungsstolar från 1680-talet är skulpterade av Burchardt Precht, efter Nicodemus Tessin d.y.s an- visningar. Under Johan III:s tid försvann de kvarvarande innerväggarna och sakristior inreddes i tornkap- ellen. Kyrkans yttermurar sänktes och sträv pelarna tillkom. 1736-1742, under stadsarkitekt Johan Eberhard Carlbergs ledning, förändrades exteriören från medeltid till barock för att harmoniera med slottet. Under slutet av 1700-talet sökte man, genom diverse tillbyggnader, ansluta kyrkans arkitektur till Börshusets. Konsistorii trapphus, trappan till prästeståndets kammare och domkapitlets (konsistoriets) sammanträdeslokal, ritad av Erik Palmstedt 1778, tillkom då bland annat. Vid en restaurering av kyrko- rummet 1903-1908, under ledning av Ernst Stenhammar, blottades valvbågarnas röda tegelytor med syfte att återställa ett, som man trodde, medeltida utseende. Vid samma restaurering framtogs Vårfrukorets 1300-talsmålningar. Tornet är 66 meter högt. Kyrkan har traditionellt fungerat som plats för kröning av Sveriges regenter. Magnus Eriksson och Blanka av Namur var de första som kröntes där 1336 (dessför- innan skedde en del kröningar på andra ställen). På grund av att kyrkan och dennes kröning där sågs som olycksbringande, skedde nästa kröning i Storkyrkan därefter först med kung Hans. Däremellan och på 1500-talet skedde kröningarna i Uppsala domkyrka. Från och med drottning Kristina blev traditionen be- fäst. Gustav IV Adolf kröntes dock inte i Storkyrkan, men därefter samtliga regenter, tills 1907 då Gustaf V beslutade att han inte skulle låta sig krönas. Den sista kröningen i kyrkan ägde rum 12 maj 1873, då Oscar II och drottning Sofia kröntes. Källa: Wikipedia

 

 

Altare2.jpg (199435 byte)  Dopfunt.jpg (196525 byte)  Fonster.jpg (230335 byte)  Drake.jpg (207722 byte)  Drake4.jpg (202452 byte)  Guld2.jpg (197417 byte)  Guld.jpg (186178 byte)  

  Predikstol.jpg (178007 byte)  Prinsessan.jpg (175606 byte)  Storkyrkan.jpg (182568 byte)  klocka.jpg (168392 byte) 

   Storkyrkan3.jpg (169445 byte) Drake3.jpg (190096 byte) Drake2.jpg (185902 byte)

  Ljusglob2.jpg (150671 byte)

  

 

Klicka i tavlan för förstoring av "Vädersolstavlan" 

 troligen målad av Urban Målare 1535.

ORGELN

Fasaden från 1796 från en orgel byggd av Olof Schwan. Klicka i bilden för större bild.

Orgel2.jpg (209019 byte)  Orgel3.jpg (173733 byte)  Orgel4.jpg (232271 byte)  Orgel5.jpg (204853 byte)  Orgel6.jpg (186382 byte)  Laktare.jpg (223867 byte)

ORGEL

Byggd 1960 av Marcussen & Son. 53 stämmor. 

4 manualer och pedal. Fasaden bevarad från 

en orgel byggd av Olof Schwan 1796.

DISPOSITION

Manual I (Ryggpositiv) Manul II (Huvudverk) Manual III (Svällverk)  Manual IV(Bröstverk)   Pedal  
Gedackt 8' Gedacktpommer 16' Borduna 16'  Gedackt 8'  Untersatz 32'
Quintadena 8' Principal 8' Traversflöjt 8' Rörflöjt 4'  Principal 16'  
Principal 4'  Rörflöjt 8' Viola da Gamba 8' Principal 2'  Subbas 16'  
Koppeltlöjt 4' Oktava 4'  Oktava 4'  Waldflöjt 2'  Oktava 8' 
Oktava 2'  Spetsflöjt 4' Rörgedackt 4'  Blockflöjt 1' Gedackt 8'  
Nasat 1’  Quinta 2 2/3’ Spetsquint 2 2/3' Klockcymbel 2 ch Oktava 4'  
Sesquialtera 2 ch Oktava 2'  Piccola 2' Vox humana 16' Nachthorn 2'  
Scharf4-5 ch Cornett 3 ch Ters 13/5' Tremulant Mixtur 7 ch  
Krumhorn 8'  Mixtur 6-8 ch Mixtur 5 ch    Kontrafagott 32'  
Cymbelstjärna  Quintcymbel 3 ch Terscymbel 3ch   Basun 16'  
Tremulant Trumpet 8'  Fagott 16'    Trumpet 8'  
  Trumpet harmonique 8'  Trumpet 4'      
  Oboe 8'        
  Skalmeja 4'       
  Tremulant        

KOPPEI.:     I/II, III/II, IV/II, I/P, II/P, III/P,  VI/P  

 

KORORGEL

Byggd 1954 av Marcussen & Son

Man: Gedackt 8', Rörflöjt 4', Principal 2'.

Gedacktflöjt 2', Nasat 1 1/3, Cymbel 1 ch, 

Regal 16' 

 

 
 

 

Åter hemsidan